Agneta Tomasdotter Mangi (Vaikko)

År 1716 besökte den franske köpmannen Aubry de la Motraye Torne Lappmark. Vid Siikakielinen träffade han på en skogssamisk familj. Mannen i familjen var en brukskarl, som köpt renar för sina besparingar, "sedan beärde han en lapps dotter till äkta, fick med henne ytterligare renar och levde sedan helt och hållet på lapskt sätt".

Denne brukskarl, som inte kan vara någon annan än Anders Johansson Spett, bjöd in de la Motraye till sin kåta. Denne beskriver besöket på följande sätt:

"Hustrun, en ung kvinna av medellängd, och ganska välväxt, satt till vänster om dörren på en renhud med benen i kors på turkiskt eller tatariskt sätt och hade hos sig en liten flicka på omkring två år. Hon steg upp, räckte mig handen och bredde ut åt mig en annan hud, på vilken jag satte mig i samma ställning. [...]

Värdinnan serverade oss en liten kall måltid av torkat renkött och ost, gjord av renhonans mjölk. (Kvinnan kallade renhonan på sitt språk alto, men hanen herke). Jag åt dock hellre osten än köttet. Hon bjöd mig att dricka sur renmjölk i en träkopp, och det var ganska gott. Man förvarar denna mjölk på kaggar eller läderläglar, liksom man gör med stomjölken bland tatarerna. Bröd är en okänd sak. Det har till och med sagts mig, att lapparna icke hava något ord för att beteckna det. Efter måltiden skänkte mig min värdinna en liten korg eller ask, mycket nätt arbetad av buskrötter."

Den "tvååriga dottern" kan möjligen vara Anders och Agnetas dotter Susanna, född omkring 1712.

I Aubry de la Motrayes "Resor" finns ett kopparstick av William Hogarth, som föreställer ett "lappläger" samt några scener ur samernas liv. Det centrala motivet är ett ungt par med ett litet barn. Det har av vissa, bland annat av Åsa Nordén i hennes "Sällsamheter i Tornedalen" (1983) hävdats att detta kopparstick föreställer den svenske brukskarlen och hans samiska hustru.

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  hfl. 

Britas far var Anders Johansson Spett (1687-1764) och Agneta Tomasdotter Mangi (Vaikko) (1689-1763). Brita var född i Kengis.

Anders var Brukskarl och same, dvs, han övergav brukslivet, gifte sig med en samekvinna och levde sedan samiskt. Om honom och hans hustru finns ett besök skildrat, och även en bild.

Brukskarl i Kengis, skogssame i Siggevaara sameby på 1710-talet, brukskarl i Masugnsbyn från 1730-talet.

År 1716 besökte den franske köpmannen Aubry de la Motraye Torne Lappmark. Vid Siikakielinen träffade han på en skogssamisk familj. Mannen i familjen var en brukskarl, som köpt renar för sina besparingar, "sedan beärde han en lapps dotter till äkta, fick med henne ytterligare renar och levde sedan helt och hållet på lapskt sätt". Denne brukskarl, som inte kan vara någon annan än Anders Johansson Spett, bjöd in de la Motraye till sin kåta. Denne beskriver besöket på följande sätt: "Hustrun, en ung kvinna av medellängd, och ganska välväxt, satt till vänster om dörren på en renhud med benen i kors på turkiskt eller tatariskt sätt och hade hos sig en liten flicka på omkring två år. Hon steg upp, räckte mig handen och bredde ut åt mig en annan hud, på vilken jag satte mig i samma ställning. [...] Värdinnan serverade oss en liten kall måltid av torkat renkött och ost, gjord av renhonans mjölk. (Kvinnan kallade renhonan på sitt språk alto, men hanen herke). Jag åt dock hellre osten än köttet. Hon bjöd mig att dricka sur renmjölk i en träkopp, och det var ganska gott. Man förvarar denna mjölk på kaggar eller läderläglar, liksom man gör med stomjölken bland tatarerna. Bröd är en okänd sak. Det har till och med sagts mig, att lapparna icke hava något ord för att beteckna det. Efter måltiden skänkte mig min värdinna en liten korg eller ask, mycket nätt arbetad av buskrötter." Den "tvååriga dottern" kan möjligen vara Anders och Agnetas dotter Susanna, född omkring 1712. I Aubry de la Motrayes "Resor" finns ett kopparstick av William Hogarth, som föreställer ett "lappläger" samt några scener ur samernas liv. Det centrala motivet är ett ungt par med ett litet barn. Det har av vissa, bland annat av Åsa Nordén i hennes "Sällsamheter i Tornedalen" (1983) hävdats att detta kopparstick föreställer den svenske brukskarlen och hans samiska hustru. Situationen påminner förvisso om den av de la Motraye beskrivna, men det är knappast fråga om direkta porträtt. Kläderna och poserna är kopierade från äldre avbildningar, medan ansiktena är ganska konventionellt tecknade

http://roadtriprelatives.blogspot.no/2012_08_01_archive.html, pkt.68.