Immediate Family
-
Privatepartner
-
Privatechild
-
Privatechild
-
Privatesibling
-
Privatepartner's child
-
Private Userpartner's child
About Anne Geneviève Wahlström
Anne Geneviève L'Huillier ([an lɥi.je]; born 16 August 1958[1]%29 is a French-Swedish physicist,[2] and professor of atomic physics at Lund University in Sweden. She leads an attosecond physics group which studies the movements of electrons in real time, which is used to understand the chemical reactions on the atomic level.[3] In 2003 she and her group beat the world record with the smallest laser pulse of 170 attoseconds.[4] She has been awarded with various physics awards including the Wolf Prize in Physics in 2022[5] and the Nobel Prize in Physics in 2023.[6]
Life
Anne L'Huillier was born in Paris in 1958.[2] She was awarded a Master of Science in theoretical physics and mathematics,[7] but switched for her doctorate degree experimental physics at the Commissariat à l'énergie atomique et aux énergies alternatives (CEA) at the Saclay site. Her dissertation was on multiple ionization in laser fields of high intensity.[8]
As a post-doctoral student, she was in Gothenburg, Sweden, and Los Angeles, United States. From 1986, she was permanently employed at the CEA Paris-Saclay. In 1992, she took part in an experiment in Lund, where one of the first titanium-sapphire solid-state laser systems for femtosecond pulses in Europe had been installed. In 1994 she moved to Sweden, where she served at Lund University as a lecturer in 1995 and a professor in 1997.[9]
Honors and awards
L'Huillier was on the Nobel Committee for Physics between 2007 and 2015,[7] and has been a member of the Swedish Academy of Sciences since 2004.[10] In 2003, she received the Julius Springer Prize. In 2011 she received a UNESCO L'Oréal Award. In 2013, she was awarded the Carl-Zeiss Research Award [de], the Blaise Pascal Medal and an Honorary Degree at Université Pierre et Marie Curie (UPMC), Paris.[8] She was elected a foreign associate of the National Academy of Sciences in 2018. One year later, in 2019, she was recognized with the Prize for Fundamental Aspects of Quantum Electronics and Optics, announced by the European Physical Society. Anne L'Huillier is a fellow member of the American Physical Society and Optica.[11]
In 2021 L'Huillier was awarded the Optical Society of America Max Born Award for "pioneering work in ultrafast laser science and attosecond physics, realizing and understanding high harmonic generation and applying it to time-resolved imaging of electron motion in atoms and molecules".[12] In 2022 she received the Wolf Prize in Physics for "pioneering contributions to ultrafast laser science and attosecond physics" jointly with Ferenc Krausz and Paul Corkum.[5] Also for 2022, the three were awarded the BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award in Basic Sciences.[13] In 2023, she was awarded the Nobel Prize in physics, jointly with Krausz and Pierre Agostini for "for experimental methods that generate attosecond pulses of light for the study of electron dynamics in matter".[6]
About Anne Geneviève Wahlström (Français)
Anne L'Huillier, née le 16 août 1958 à Paris, est une physicienne franco-suédoise et professeure de physique atomique à l'université de Lund en Suède1. Elle est lauréate du prix Nobel de physique 2023, aux côtés de Pierre Agostini et de Ferenc Krausz.
En 2011, elle reçoit le prix L'Oréal-Unesco pour les femmes et la science pour ses travaux sur le développement d'un appareil photo d'une extrême rapidité pouvant enregistrer les mouvements des électrons en une attoseconde (un milliardième de milliardième de seconde).
Carrière
Entrée à l'ENS de Fontenay-aux-Roses en 1977 et agrégée de mathématiques en 1980, elle prépare son doctorat au service des photons, atomes et molécules au centre CEA de Saclay. Elle soutient en 1986 une thèse d'État intitulée Ionisation multiphotonique et multiélectronique à l'université Pierre-et-Marie-Curie4 et obtient un poste permanent au CEA la même année. Par la suite, elle effectue des séjours de recherche (postdocs) à l'École polytechnique Chalmers à Göteborg en 1986, à l'université de Californie du Sud à Los Angeles en 1988 et au laboratoire national Lawrence Livermore en 1993. En 1995, elle devient professeure associée à l'université de Lund, puis professeure de physique atomique en 1997.
Ses recherches sont centrées autour des impulsions attosecondes liées à la production d'harmoniques d'ordre élevé dans un gaz et de leurs applications, en particulier en physique atomique.
Om Anne Geneviève Wahlström (svenska)
Anne Genevieve L'Huillier Wahlström (franskt uttal: [an lɥi.je]), född 16 augusti 1958[6] i Paris, är en fransk-svensk fysiker verksam vid Lunds universitet, där hon leder en attofysikgrupp. Hon tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.[7]
Biografi
Anne L'Huillier började sin universitetskarriär på École Normale Supérieure i Fontenay-aux-Roses i Frankrike 1977,[8] där hon tog en dubbel masterexamen i teoretisk fysik och matematik 1979.[9] 1980 bytte hon inriktning till experimentell fysik då hon började forska inom höghastighetslasrar i CEA (Commissariat à l’Energie Atomique) i Saclay,[8] och disputerade 1986 med sin avhandling "Multielectron multiphoton ionization".[9] 1986 fick hon en permanent tjänst på CEA, och samma år gjorde hon postdoktorala forskningar på Chalmers tekniska högskola.[10]
Från 1987 och framåt började hon forska på de effekter som sker när ultrakorta laserpulser interagerar med gaser, bland annat deltog hon i ett experiment där forskarna för första gången upptäckte högharmonisk generering med ett pikosekunders lasersystem. På initiativ av Claes-Göran Wahlström kom hon med sin forskningsbakgrund till Lunds universitet 1992 för att arbeta med institutionens nya femtosekunders lasersystem.[11][10] 1994 flyttade hon permanent till Lund, där hon blev lektor 1995 och professor 1997.[10] Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem, vilket bland annat kunde användas för att studera elektroners rörelser i realtid och kemiska reaktioner på atomnivå.[12] 2003 kunde hennes forskargrupp slå världsrekord med den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder.[13]
Hon invaldes 2004 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[14] och blev 2012 ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning VII.[15] Hon var ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015.[9] 2013 blev hon tilldelad Zeisska stiftelsens forskarpris för sitt arbete inom högharmonisk generering.[12]
L'Huillier är gift med Claes-Göran Wahlström, även han professor i fysik. De forskade tillsammans under många år. Paret har två söner.[11]
Anne Geneviève Wahlström's Timeline
1958 |
August 16, 1958
|
13 ème, Paris, Paris, IDF, France
|